Därför är det så viktigt att läsa högt för barn
När man öppnar en bok så öppnar man också dörren till en värld av äventyr. Språkets vingar bär barnet till en värld bortom den omedelbara verkligheten, bortom rum och tid. Det har Ingvar Lundberg sagt, professor i barnpsykologi och en av dem som förespråkat värdet av att använda skönlitteratur i undervisningen.
Många barn får kontakt med böcker redan i spädbarnsåldern. De sitter i föräldrarnas knä och tittar i bilderböcker. De lär sig att böckerna innehåller en värld utanför den omedelbart närvarande. De kommenterar bilder och lär sig att allt sker i en viss ordningsföljd. Utan att kunna läsa lär sig många barn att man börjar överst på sidan och följer raderna nedåt. Man lär sig namnet på flera bokstäver och börjar förstå vad ord är och hur de markeras med mellanrum. När man öppnar boken så öppnar man också dörren till en värld av äventyr, spänning, fantasi, kunskap och möjligheter.
Talet och skriften är på många sätt olika
När man talar har man ofta åhöraren framför sig och man kan med gester, nickningar och blickriktning klargöra vad man menar. Man kan säga hit, den där, han, henne etc. och bli förstådd genom den gemensamma situation som talaren och lyssnaren befinner sig i. Man har en dialog där talaren kan förtydliga, säga om och på olika sätt försäkra sig om att lyssnaren fattar vad man menar.
I skriften däremot möter man ett annat slags språk. Då har vi inte stöd av en gemensam situation, då kan vi inte använda ord som hit, dit, den där, sedan, han, hon etc. utan att språkligt förklara dem. Det finns ju inga gester. Detta betyder att en skriven text får en annan uppbyggnad än talet. Meningarna blir längre och mer komplicerade, ordvalet blir annorlunda.
Prata om vad man läser
De nya ord som barnen möter kan ibland förstås av sammanhanget eller bilderna. Men den vuxne måste också stanna upp och förklara och kanske knyta an till barnens erfarenheter. Det är ju ett ofattbart stort inlärningsprojekt barnen har framför sig. De ska på ganska få år lära sig att uppfatta och förstå tusentals nya ord. Och då erbjuder skrivna texter en fantastisk källa till stimulans och utveckling. Barnen får också uppleva skriftspråkets egenart och vänjer sig vid ett distanserat språk, ett språk som är fristående från här-och nu-situationen. Gradvis kan de utveckla föreställningar om hur berättelser är uppbyggda. Därmed får de ett mönster som de senare kan känna igen i nya berättelser.
Lyssna på barnet
Att läsa högt för barn är inte lätt. Det gäller att läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning för att fånga och upprätthålla barnens uppmärksamhet. Man måste vara lyhörd för barnens behov av förklaringar och anknytningar till egna erfarenheter utan att förlora textens röda tråd. Man måste kunna skapa en atmosfär av förtrolighet där man med utgångspunkt från texten kan samtala om viktiga frågor.
Läsa på olika sätt
Undersökningar har visat att föräldrars eller pedagogers sätt att samspela med barnet under högläsning varierar mycket. Några läser bara en berättelse från början till slut utan uppehåll och förutsätter att barnet hör på. Andra gör ofta pauser under läsningen och diskuterar nya och okända begrepp eller händelser. Ett mer aktivt samspel med barnet har visat sig stimulera utvecklingen av språk och begrepp mycket mer än enbart högläsning utan samtal med barnet.
av Ingevar Lundberg
För några år sedan bad jag Ingvar Lundberg om en text om högläsning. Det var en försommar och jag önskade att vi alla skulle ta tillfället i akt under sommaren att läsa högt. Då kom den här texten, skriven av Ingvar Lundberg strax före hans bortgång.
/ Lena Maria Nordstrand