En möjlig förklaring till rasismen
Var kommer rasismen ifrån? Och hur får den fäste? Unni Drougge målar upp ett tänkbart svar i boken En saga om Sverige, som hon hoppas ska hjälpa personer som är nya i Sverige att förstå det samhälle som de har landat i.
– Den är ganska konturskarp och uppskruvad, och den får ett lyckligt slut för jag vill inge hopp, säger Unni Drougge.
Sagan startar i en lugn och trygg barndom. Medelklasstjejen Anna blir tonårsförälskad. Hon utbildar sig inom ett kreativt yrke och hon får barn med en vacker man. Men som i alla sagor stöter hon på problem. Hon skiljer sig från mannen. Jobbet hon hade innan hon fick barn är inte tillgängligt för henne längre. Nu är det en man med utländskt namn som blivit chef och Annas gamla jobb innehas av en skolkamrat med invandrarbakgrund.
– Fler och fler blir drabbade av prekarisering, osäkra anställningar och utanförskap. Då behöver missnöjet riktas någonstans. Det ligger farligt nära till hands att dras in i rasistiska tankegångar, säger Unni.
Vad ligger bakom rasismen?
Hon ville skildra hur rasism kan få fäste överallt.
– Anna ansåg sig vara fördomsfri. Men så fort krisen börjar närma sig det egna staketet kommer andra tankar fram. Det finns mycket rädsla i rasismen som jag vill punktera, säger Unni Drougge.
Hon har skrivit boken med nyanlända i tankarna.
– De som kommer hit kan möta rasistiska hållningar. Det kanske inte sägs högt, men finns där ändå. Det kan vara bra att veta. Vi måste se vad som ligger bakom, inte väja för de frågorna. Vem kan rikta sin ilska mot utrikes födda i ett trängt läge? Vem kan behöva en syndabock?
Unni Drougge beskriver ett Sverige som är segregerat och ojämlikt. Rasismen växer.
– Samtidigt finns en välvilja att försöka tillämpa mångfald och försöka göra rättvisa anställningar. Men det förekommer missnöje. Varför ska vi ha utländska namn överallt, frågar människor sig, säger hon.
Viktigt att mötas
Trots historiskt generös flyktingpolitik tycker hon att svenskar är ganska främlingsfientliga.
– Vi vill helst vara för oss själva. Svenskar i gemen är rätt inskränkta. Det kan inte vara kul att komma till en liten stad i Sverige när man är van att träffa folk. De enda som är ute efter nio är utrikes födda. Alla andra sitter inne i sitt privata familjemys.
Vad vill du berätta med sagan?
– Att vi är människor. Att vi måste mötas och ge varandra ett leende. Klarar vi inte av det skapas främlingskap och andrifiering som betyder att nyanlända är ”de andra”, konstiga och hotfulla, säger Unni Drougge.
Text: Malin Eierfelt