Historien om barnen som blev kvar
Under andra världskriget flydde ett stort antal judiska familjer från det ockuperade Danmark till säkerheten i Sverige. Men många av de minsta barnen blev kvar i Danmark, gömda hos främlingar. Om den här glömda delen av förintelsehistorien handlar Set Mattssons nya lättlästa roman Pojken som blev kvar.
Set Mattsson är sjuksköterskan som skolade om sig till journalist och bestämde sig för att satsa på bokskrivandet. Idag är han en framgångsrik författare, känd för sina historiska deckare i Malmö-miljö där avgörande historiska händelser bildar kuliss till spännande kriminalgåtor. Just att levandegöra historien på ett engagerande sätt är vad Set Mattsson brinner allra mest för.
– Tyvärr finns det en utbredd historielöshet idag, som gör att vi riskerar att återupprepa gamla misstag. Här har skönlitterära berättelser en viktig roll att fylla, för att väcka vår empati för människors öden.
Ett trauma för livet
2016 kom Så länge min bror andas, en roman om danska judars flykt till Sverige under hösten 1943 undan hotet att deporteras till tyskarnas koncetrationsläger. Med Pojken som blev kvar återvänder Set Matsson till den historien, men nu med fokus på de barn som blev kvar i Danmark.
– Många familjer vågade inte ta med de minsta barnen, bland annat av rädsla för att bli avslöjade på vägen. De gömdes på sjukhus och i prästgårdar och inackorderades hos frivilliga. Det var förstås ett stort trauma för barnen, inte minst när föräldrar de inte längre mindes kom tillbaka efter kriget och barnen fick bryta upp igen.
Lättläst är en ”plikt” för författare
Mycket av bokens historia bygger på intervjuer från ett forskningsprojekt på Judiska Museet i Köpenhamn, men Set Mattsson tillbringar också mycket tid på arkiv och bland gamla dagstidningar på biblioteket. Att skriva lättläst är svårt, tycker han, men ser det nästan som en plikt som författare.
– Alla som har svårt att läsa och därmed komma in i samhället och vår historia är värda riktigt bra berättelser.
Set hoppas att Pojken som blev kvar kommer att väcka intresse för historien och leda till viktiga diskussioner, inte minst om dagens flyktingkriser.
– Det finns väldigt många barn som lämnas kvar även i dag, som växer upp i flyktingläger utan sina föräldrar och traumatiseras för livet, avslutar Set Mattsson.