Logga in
Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Klassiker blir tidlös läsning i klassrummet

Författarintervju
Har Hjalmar Söderberg och Jane Austen en plats i dagens svenskundervisning, utan att bli dammig tvångsläsning? Självklart, säger gymnasieläraren Jenny Edvardsson som ofta använder klassiska romaner och noveller för att lyfta tidlösa frågor.

Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet, en gymnasieskola i Kristianstad med elever som läser Bygg och anläggning, Fordon och transport samt VVS och fastighet. Hon har alltid använt mycket skönlitteratur i sin undervisning, både gemensamt i klassen och som fri läsning. Många av hennes elever är ganska ovana läsare, vilket gör det extra viktigt att få tillgång till andra världar, anser Jenny. Det gäller både aktuella böcker och det vi kallar klassiker.

Men vad är en klassiker egentligen?

– Det är inte helt enkelt. Det visar inte minst diskussionen om fördelar och nackdelar med en officiell litteraturkanon, säger Jenny Edvardsson. Allt för ofta är klassiker lika med manliga författare från västvärlden. Läroplanen pratar om ”centrala författarskap” och då kan till exempel alla Astrid Lindgrens böcker betraktas som klassiker. För mig står klassiker för berättelser som har representerat något nytt i litteraturhistorien och som berör allmänmänskliga frågor. Det behöver inte alls vara finkulturellt.

Medvetna val är nyckeln

Jenny väljer sina klassiker på olika sätt. Ofta jobbar hon tematiskt mellan historia och svenska och väljer böcker som passar i temat. Eller för att illustrera något litterärt banbrytande, som till exempel Emily Dickinsons användning av talstreck. Helst ska språket vara någorlunda modernt och hon väljer gärna historier som eleverna redan känner till, som Robinson Crusoe eller Sagan om ringen. Men det viktigaste är diskussionen som uppstår kring böckerna, säger Jenny.

– Vi läser aldrig klassiker bara för att de är klassiker. Men det är ett bra sätt att få förståelse för vårt samhälle. Doktor Glas ger alltid spännande samtal om kvinnans ställning förr och nu. Kontextualiseringen är jätteviktig. Senare, när de är lite mer vana, kan man ge sig ut på större äventyr i läsningen. ”Klassiker är ett bra sätt att få förståelse för samhället.”

Från gamla greker till moderna tolkningar Jenny jobbar med klassiker på många olika sätt i sin undervisning, för att anpassa till elevernas förutsättningar. Noveller, seriealbum, filmer, återberättande texter, lättlästa versioner och utdrag är alla bra verktyg för att göra klassiker tillgängliga för alla elever.

– Jag tycker det är spännande att visa eleverna linjer genom litteraturhistorien. Som från Phyramos och Thisbe och Romeo och Julia till moderna tolkningar som Era fiender av Hanna Christenson, avslutar Jenny.