Vilket äventyr det har varit!
Fröken Spöke och kärleken avslutar ett tio år långt äventyr med Ebba, Ivar, Hassan och de andra i klassen. Vi passade på att ställa några frågor till huvudpersonen själv, Fröken Sparre, som gärna ställde upp på intervju.
Hur känns det nu när sista boken släpps?
– Ja, kära nån, vilket äventyr det har varit! Tänk att hon den där författaren ville skriva så många böcker om mitt liv. (Liv? Kan man säga så om ett spöke, haha?) Jag bläddrar i böckerna ganska ofta ska jag säga. De påminner mig om alla roliga saker som hänt, både på skolan och utanför, med Ebba och Ivar och Hassan och Rut och de andra. Lite vemodigt om det nu är över. Är det över? Har hon författaren verkligen sagt det? Kan man lita på henne?
Har du något favoritminne från din tid som vikarie?
– Första mötet med Ebba och Ivar kommer jag aldrig att glömma. De misstänkte tidigt att jag inte var som andra lärare. Sedan var det roligt när jag följde med dem på semester (Fröken Spöke på sommarlov). Jag fick bo i ett riktigt härligt spökhus och fick anledning att leka Svarta Madam, haha! Skrattar när jag tänker på det. Och rektorn kommer jag att minnas med värme, trots allt. Han är en riktig gubbstrutt (Fröken Spöke hoppar högt, Fröken Spöke kör mc, Fröken Spöke blir influencer), men han värnar om skolan och eleverna, det gör han!
Vad är dina planer för framtiden, vad ska du göra härnäst?
– Just nu är jag ute på en lång och avkopplande resa. Sedan får vi se. Som spöke är man ju inte bunden av tiden på samma sätt som ni levande. Man kan faktiskt färdas genom både tid och rum på ett spännande sätt. Så jag låter framtiden vara, ska vi säga … ett oskrivet blad.
